Vad baserar vi månadens elpriser på? Här kommenterar vi den löpande utveckling på elmarknaden.
Vad baserar vi månadens elpriser på? Här kommenterar vi den löpande utveckling på elmarknaden.
Mars kännetecknades av mer nederbörd, högre temperaturer, högre tillrinningar än normalt. Den förbättrades något under månaden och ligger i skrivande stund på ca 10 TWh över det normala för årstiden. Den relativt milda vintern har lett till den s.k. skogsfloden kommer att vara betydligt mindre än normalt då merparten av vattnet redan smält. Priserna som sätter priserna på de Bundna elavtalen har haft en sidledes rörelse under månaden. Orsaken till detta är att påverkansfaktorer så som gas, utsläppsrätter hydrologiskbalans och valuta har haft olika marknadsutveckling under perioden. Den svenska kronan har stärkts kraftigt, priserna på gas har stigit medan utsläppsrätterna har fallit något i pris.
Vi går nu in i en period april-maj då vi normalt sett får ganska lite nederbörd och väderprognoserna för de kommande veckorna indikerar normalt till lite mindre nederbörd än normalt och temperaturer ganska nära normalt totalt sett över perioden, men rådande högtrycksrygg kan föra med sig kalla nordliga vindar, lite beroende på sin exakta position, vilket är osäkert idag.
Det geopolitiska läget medför att bl.a. råvarumarknader och valutorna påverkas kraftigt beroende på uttalanden och händelseutvecklingen i de oroshärdar, vilket gör att prisutvecklingen är extra svår att prognostisera. Marginalkostnaderna(kostnaden för att producera el från ett kraftverk) för kol- respektive gaskraft ligger mellan 80-90 öre/kWh, De tyska elpriserna för leverans under 2026 ligger också på denna nivå, vilket kan jämföras med den Nordiska motsvarigheten som i skrivande stund handlas till ca 40 öre/kWh. Detta innebär att om Norden behöver importera kraft så blir det ofta till väsentligt mycket högre priser än vi har idag, vilket gör att många fundamentala analyser pekar på stigande elpriser för Norden.
För att sammanfatta bilden så har vi under mars haft relativt låga elpriser som en följd av milt och blött väder. I skrivande stund har vi ett relativt stort hydrologiskt överskott, solinstrålningen ökar kraftigt, vilket ökar produktion av oreglerad solkraft. Detta gör att vi på kort sikt inte ser någon dramatisk uppsida på prisbilden. Men förändringar i det geopolitiska läget, en längre tids torka och höga på kol- och gaskraft kan leda till högre priser, i synnerhet när konsumtionen tar fart i höst.
Informationen är rapporterad i god tro och speglar de aktuella åsikterna hos enskilda medarbetare. Åsikterna kan ändras utan varsel. Vi tar inget ansvar för handlingar baserade på vår information.
Det finns flera olika faktorer som påverkar elpriset. Här kan du läsa mer om några av dem.
En stor skillnad mot andra marknader är att det är mycket svårt att lagra elektricitet. Visserligen hjälper vattendammar för vattenkraft och lager för eldade kraftverk, men el måste produceras vid exakt samma tillfälle som den konsumeras. Det ställer krav på en dynamik i elnätet, och att stora aktörer kan förutspå och parera förändringar i förbrukning och förutsättningar.
Prissättningen på den Nordiska elmarknaden baseras mestadels på väder, då cirka 60 procent av Nordens elproduktion kommer från vattenkraft. Vilka nivåer som finns i vattenkraftverkens dammar och hur mycket det kommer att blåsa är avgörande, och där spelar bland annat nederbörd och snöavsmältning en viktig roll. Det gör att låga nivåer i vattenreservoarer kan översättas till att elpriset är högre. Men det finns fler aspekter som spelar in på hur elen prissätts, såsom de olika årstiderna, kostnad för bränsle (kol, olja gas), export- och importmöjligheter.
De nordiska länderna, förutom Island, har en gemensam avreglerad marknad, Nord Pool, där aktörer som Gävle Energi kan sälja och köpa sin el. I princip alla Sveriges elhandelsbolag köper sin el här, antingen själva eller genom partners och ombud. I Europa anses den nordiska marknaden vara den mest utvecklade, och står ofta förebild för nya avregleringar av länders elmarknader.
Sverige är geografiskt indelat i fyra elområden efter ett myndighetsbeslut av Svenska Kraftnät. Gränserna mellan elområdena går där det uppstår så kallade flaskhalsar i stamnätet och behöver byggas om för att kunna transportera mer el inom Sverige.
Elpriserna varierar periodvis beroende på var i Sverige du använder din el. Elen är generellt billigare att använda i norr, där det är överskott på el. Den blir dyrare att använda i söder, där det är vanligare med ett underskott på el.
Kraftsystemet är under ständig förändring. Det innebär att förutsättningarna för indelningen i elområden förändras. Nu görs en gemensam översyn av indelningen av elområden i Europa. Svenska kraftnät ansvarar som systemansvarig för det svenska överföringssystemet för el, för att delta i arbetet för Sveriges del. Läs mer om översynen av elområderna.