Vad baserar vi månadens elpriser på? Här kommenterar vi den löpande utveckling på elmarknaden.
Vad baserar vi månadens elpriser på? Här kommenterar vi den löpande utveckling på elmarknaden.
Februari kännetecknades av relativt torrt och kallt väder med ett försvagat hydrologiskt (summan av energiinnehållet av vattnet som ligger i mark, snö och i vattenmagasinen) överskott som följd. I skrivande stund ligger det hydrologiska överskottet på ca 5 TWh, en försämring på 10-15 TWh under månaden.
Väderprognoserna för de kommande veckorna indikerar mycket mildare temperaturer än normalt och relativt torrt förutom på Vestlandet i Norge där det väntas mer nederbörd än normalt.
Ökad solinstrålning och snösmältning i kombination med minskad efterfrågan på el som en följd av säsongsvariationerna kommer att leda till prispress på spotpriserna kommande veckor.
Prisbilden på kontinenten är som tidigare, väsentligt mycket högre och priset på utsläppsrätter har fallit kraftigt de senaste veckorna, vilket påverkat den kontinentala prisbilden. De stora prisskillnaderna mellan Norden och kontinenten beror på skillnader i produktionskostnader mellan olika kraftslag. Där vi bevittnar höga priser i Norden så fort priset kopplar mot det kontinentala elpriset t.ex. vid kyligt och vindfattigt väder.
Terminspriserna på Nasdaq för el med leverans i Norden indikerar mycket låga elpriser under kommande månader. Detta beror på den stundande vårfloden i kombination med lägre förbrukning efter vinterns värmesäsong minskar, ökad solinstrålning.
I andra vågskålen ligger minskat kärnkraftutbud då flertalet reaktorer går in i sin revisionsperiod, ökad geopolitisk oro med risker i utbud av kol och gas.
Sannolikt kommer vi få se många timmar med negativa elpriser i norden de kommande månaderna.
Det finns flera olika faktorer som påverkar elpriset. Här kan du läsa mer om några av dem.
En stor skillnad mot andra marknader är att det är mycket svårt att lagra elektricitet. Visserligen hjälper vattendammar för vattenkraft och lager för eldade kraftverk, men el måste produceras vid exakt samma tillfälle som den konsumeras. Det ställer krav på en dynamik i elnätet, och att stora aktörer kan förutspå och parera förändringar i förbrukning och förutsättningar.
Prissättningen på den Nordiska elmarknaden baseras mestadels på väder, då cirka 60 procent av Nordens elproduktion kommer från vattenkraft. Vilka nivåer som finns i vattenkraftverkens dammar och hur mycket det kommer att blåsa är avgörande, och där spelar bland annat nederbörd och snöavsmältning en viktig roll. Det gör att låga nivåer i vattenreservoarer kan översättas till att elpriset är högre. Men det finns fler aspekter som spelar in på hur elen prissätts, såsom de olika årstiderna, kostnad för bränsle (kol, olja gas), export- och importmöjligheter.
De nordiska länderna, förutom Island, har en gemensam avreglerad marknad, Nord Pool, där aktörer som Gävle Energi kan sälja och köpa sin el. I princip alla Sveriges elhandelsbolag köper sin el här, antingen själva eller genom partners och ombud. I Europa anses den nordiska marknaden vara den mest utvecklade, och står ofta förebild för nya avregleringar av länders elmarknader.
Sverige är geografiskt indelat i fyra elområden efter ett myndighetsbeslut av Svenska Kraftnät. Gränserna mellan elområdena går där det uppstår så kallade flaskhalsar i stamnätet och behöver byggas om för att kunna transportera mer el inom Sverige.
Elpriserna varierar periodvis beroende på var i Sverige du använder din el. Elen är generellt billigare att använda i norr, där det är överskott på el. Den blir dyrare att använda i söder, där det är vanligare med ett underskott på el.
Kraftsystemet är under ständig förändring. Det innebär att förutsättningarna för indelningen i elområden förändras. Nu görs en gemensam översyn av indelningen av elområden i Europa. Svenska kraftnät ansvarar som systemansvarig för det svenska överföringssystemet för el, för att delta i arbetet för Sveriges del. Läs mer om översynen av elområderna.