Gävles fjärrvärme i topp – igen

Redan under mitten på 1970-talet började diskussionerna med dåvarande Korsnäs om att ta vara på restvärme och varmvatten från Korsnäs fabriker till ett då ännu inte utbyggt fjärrvärmesystem. Samarbetet var på plats 1978 och byggdes på så sent som 2024 – när den sista rörbiten sattes för att koppla ihop även Sandviken Energis fjärrvärme med restvärmen.

Ett samarbete som är lika progressivt och före sin tid, än idag
Att man redan 1978 kunde bygga ett system för att ta vara på restvärme får ses som unikt. Att det dessutom fortfarande rankas högt nästan 50 år senare är anmärkningsvärt. Att systemet har så bra effekt beror på att samarbetet med Billerud både har följt med i tiden och kunnat utvecklas successivt genom löpande gemensamma och innovativa investeringar, i det samägda bolaget Bomhus Energi.

– Ingen annan kommun har gjort så stora gemensamma satsningar med det privata näringslivet. Gävle Energi har tillsammans med Billerud arbetat med flera viktiga projekt för att förbättra och effektivisera fjärrvärmeleveranserna, vilket har resulterat i stora miljövinster men också ekonomiska fördelar. Något som vår ranking nationellt är ett kvitto på. Det har varit en resa på 20 år att nå hit, men nu landar vi på plats 4 av 290 år efter år, säger Peter Rosenkvist, Affärsområdeschef Fjärrvärme på Gävle Energi.

Peter Rosenkvist är affärsområdeschef för Fjärrvärme på Gävle Energi.

Så hur fungerar det?
I den gemensamma pannan i Bomhus tillverkas ånga och el. Ångan och elen används i Billeruds process som i sin tur genererar hett vatten som restprodukt. Hetvattnet går ut i fjärrvärmenätet som försörjer Gävles och Sandvikens Energis fjärrvärmekunder. En panna och en turbin som kan delas mellan två bolag är för att använda enkel matematik både mindre resurskrävande och mer effektivt än att ha varsin. Dessutom har de två bolagen kunnat dela på kostnader och investeringar under åren. Vilket gynnat Gävleborna och fjärrvärmekunderna på mer än ett sätt, eftersom allt ekonomiskt överskott från Gävle Energi går tillbaka till kommunkassan.

Trärester som råvara
I fjärrvärmen som Gävle Energi levererar används förutom restvärmen även 100 % förnybart bränsle i form av träspill som bark, kvistar och returträ. Men med det sagt, är det inte säkert att det är trä som är framtiden. Idag pågår nya tankar om hur Gävle kan värmas upp än mer effektivt i framtiden.

– Samarbetet med Billerud har varit en framgångsfaktor från start och det står inte still. Det kan tänkas att vi hittar fler smarta sätt att värma upp Gävle i framtiden, beroende på hur stan växer. Många industrier har restenergi, som t ex överskottsvärme eller andra energiformer som uppstår som en biprodukt av deras processer. I stället för att låta denna energi gå till spillo kan den återanvändas på olika sätt, för att öka energieffektiviteten och minska avtrycken. Vi har nya spännande projekt igång som kan leda till fler smarta lösningar, men oavsett värmekälla kan infrastrukturen som vi har på plats leverera 100 år till, lätt, säger Peter Rosenkvist.

Hur ser du på fjärrvärmens roll i framtiden?

– Den har en helt avgörande roll. Skulle vi inte ha fjärrvärme så skulle vi belasta elnätet betydligt mer än vad vi gör idag, nationellt. Så den är viktig för att hålla nere vårt behov av el.  I Gävle har vi ju dessutom ett system som tar vara på svinnet, flera gånger om.

Så funkar Gävles fjärrvärme

Publicerades den 2 april, 2025.