Drönare används för inmätning
Följ med när Anna och Christian genomför en korridorscanning i skogarna mellan Gävle och Sandviken.
En av de första höstdagarna åker vi ut i skogen mellan Gävle och Forsbacka för att träffa Anna och Christian från GIS-avdelningen. GIS står för Geografiska Informations System och avdelningen är en viktigt kugge hos Gävle Energi.
– Vi mäter bland annat in all infrastruktur och ser till att saker ligger där de ska ligga, berättar Anna. Underlagen är viktiga både för Gävle Energi men också för andra företag.
Drönare ett till verktyg i lådan
Ute i skogen plockar de fram en drönare, en relativt stor modell med speciell mätutrustning. Det är första gången Gävle Energi användare drönare skarpt i ett projekt. Tidigare under våren så gjorde Christian och kollegan Thomas ett precisiontest för att se om drönare kunde vara ett bra verktyg för avdelningen. De gjorde inmätningar med den klassiska varianten och med drönare, för att sen digitalisera och jämföra datan. Det var ett lyckat test och datan var tillförlitlig både med den klassiska varianten med en ”gps-pinne” och med drönaren.
Korridorscanning för FELIX-projektet
Idag ska Anna och Christian genomföra en så kallad corridor-scan.
– Vi bestämmer hur smal korridor vi ska mäta och lägger in det i programmet, berättar Christian.
Uppdraget är en volymberäkning, det vill säga att man mäter in och fotograferar marken innan den schaktas för att sen göra en till inmätning efter schaktning. Det görs bland annat för att entreprenören enklare ska kunna räkna ut hur mycket fyllnadsmassor som krävs.
Medan Anna lägger in rutten gör Christian en check på drönaren. Rotorblad, uppkoppling och batteri är några av sakerna som ska kollas. Efter check både på drönare, väderförhållanden och rutt så är det start och drönaren flyger upp till cirka 60 meters höjd, något som även det Anna ställt in.
– Drönaren flyger sen längs den markerade rutten och tar bilder som överlappar varandra, förklarar Anna. Vi ställer in hur stor överlappningen ska vara, beroende på hur noggrann data vi behöver, fortsätter hon. Ju närmare marken och desto större överlappning av bilderna desto mer och tyngre data blir det.
– Man lär sig efterhand vilken detaljnivå man behöver beroende på uppdraget, fyller Christian i.
Drönaren som Anna och Christian flyger kopplar upp sig mot SWEPOS (ett system för satellitpositionering) som är en tjänst Lantmäteriet byggt upp och driftar. Det gör att de får en annan exakthet än ”vanlig” GPS-positionering.
– Skulle vi inte koppla upp oss mot SWEPOS kan man jämföra det med att man använder GPS-positioneringen på sin mobiltelefon, berättar Anna. Det fungerar bra för många privatpersoner men är inte exakt nog för oss, lägger hon till.
Drönaren ska hela tiden vara inom synhåll och piloten varvar mellan att se på drönaren, skärmen och omgivningarna. Ett jobb som kräver full uppmärksamhet. Efter cirka 10 minuter är drönaren klar med sitt uppdrag och flyger automatiskt tillbaka till hempositionen och landar.
Flera fördelar med drönare
– All data vi får in går att använda till massor utav saker, säger Christian. Vi sparar ju också bilderna så kommer man på ett behov längre fram kan man gå tillbaka och använda sig av den data som redan finns, fortsätter han.
– För oss på GIS är drönare ett bra komplement, säger Anna. Ytterligare ett verktyg för oss som arbetar med inmätning. Men det kommer inte att ersätta det jobb vi redan gör idag, fortsätter hon. Olika uppdrag kräver helt enkelt olika utrustning och tillvägagångsätt.
– Drönare är relativt nytt och det finns säkert många användningsområden vi inte ens har tänkt på än, både på GIS-avdelningen men även inom hela Gävle Energi, lägger Christian till.
Visste du att?
- För GIS-avdelningen så passar drönare bra för stora projekt eller helt nya områden. Det är också bra ur arbetsmiljösynpunkt om man ska mäta in ett område där det finns mycket maskiner.
- Drönare, även kallat obemannad luftfarkost eller UAV, är samlingsnamnet för motoförsedda luftfartyg utan pilot ombord.
- Drönare finns i alla storlekar, allt från ett par hundra gram till flera ton.
- För att flyga drönare över 249 gram måste du vara registrerad drönarpilot hos Transportstyrelsen.
Publicerades den 23 september, 2022.
Gå till nyhetsarkiv